Laddad till tänderna

Inför min kommande formförbättring som börjar snart, när det blir löpväder, har jag suttit och surfat runt blad lite motivationslopp och Marathon det är inget för mej, men antingen Blodomloppet eller Vårruset, det lutar åt det första eftersom det finns ett 10km alternativ och jag vill så gärna komma i sån bra form så jag klarar det!
Det behövs ett mål för att kunna satsa! En dag på stan med ett gäng fina vänner och sedan lite snabbt avklarat svettande och flåsande för att sedan kunna fika i en solig park, det är verkligen värt att satsa för!


Bild: Vårrusets hemsida

19 maj går Blodomloppet i Umeå, så jag satsar på det! Hoppas ni oxå vill då, V och M och så behövs två till! Så vi får picknicka efteråt! Eller vad säger ni??

Ja men det är bra att du säger till. För Melvin ska lära sig att lyssna och lyda oavsett vem det är som säger till. Visst äre viktigt att man ska kunna prata om det är nått man tycker eller vill... Sen äre ju svårt det här med regler. Vi har säkert olika regler å det är inte så lätt för dom att anpassa sig alla gånger! Men jag tycker då att det funkar bra än så länge! =) Usch va jag känner mig som en soff potatis då jag er ditt inlägg om vårruset och blodomloppet =p Själv sitter man å äter bullar! Haha!!

hej gumman:) såg förns nu att du skrivit. Ja de tror ja blir trevligt, vi får prata ihop oss.Kram

Gud! Jag blir alldeles trött av att läsa om hur hurtig du är! ;)

Ja, det var en upplevelse att träffa Elisabeth (mediumet) Tycker absolut att du borde pröva någon gång. Micke är en skeptiker och tror inte alls på nåt sådant. Men han blev lite paff ändå när han hörde vad hon sagt! ;)

Kram

Hade det inte varit så långt bort så...

Ja e me! Å säkert den ena av mina svägerskor oxå! så då äre bara en till då?? Men M har väl nån polare som är på hugget kanske?! KRAM! (fast 10, de e långt... många år sen ja va i den formen...)

Jag sprang vårruset med jobbet för tre år sedan och det var skitskoj, jag som är veckans soffpotatis tränade faktiskt i ett par månader innan, och när vi väl sprang så spöade jag samtliga utom en maraton löparare i vårt lag - för jag är en grum tävlingsmänniska, skulle kunna dra mig fram på benpiporna om det skulle krävas... :-P Men jag kunde knappt gå på en vecka efteråt, så jag lovade mig själv att aldrig utsätta mig för detta igen fniss Men matsäcken och picknicken efteråt gjorde att det var värt allt!



Hoppas du å grabbarna får en fin fettisdag!



Kram kram