Rör i öronen

Idag ifann vi oss på NUS (Norrlands Universitets Sjukhus) tidigt på morgonen, jag Alfred och tack och lov även Andreas. Så skönt med stöd, jag är så himla blödig och orolig av mej. Känns bra att vara två!
Det var dags att sätta in rör i Alfreds öron, ett mycket enkelt ingrepp, men han skulle sövas. Det var just det som gjorde mej orolig. Har blivit sövd en gång själv och det gick bra, men när jag var med vid en sövning av min kära grannes hund, då tyckte jag det var obehagligt. Det ser så hjälplöst ut, usch! Jag var med Alfred in, vi hade en jättebra narkosläkare (som jag fick förtroende för direkt när jag hälsade på honom), men att först hålla fast Alfreds armar och kropp och sedan se honom kämpa emot den otäcka masken och sist men inte minst se honom virda sig in i den ofrivilliga sömnen det var hemskt! (Jag vet att jag är löjlig, att det inte är något farligt, men de är så här jag är...) 
Allt gick jättebra! Han vaknade på en gång vi kom på uppvakningsavd., vilket kanske inte var jättebra men i alla fall, sen satt vi kvar och vaknade ordentligt i ca 1½ timme. Åt glass och sedan Kinderägg till frukost :)

Så nu får vi hoppas att han blir en friskare kille framöver!

Ikväll har vi njutit av varann och vårvinterns ljusa kväll, vi har åkt bobben och sedan lekt ute.

Annars så rullar livet på, vi jobbar och står i. Både på fritiden och på jobbet. I helgen hade vi en hemmahelg, vilket var väldigt skönt! Vi försöker va i husvagnen i Borgafjäll så mycket vi hinner, just nu känns det mest bara stressigt. Men jag ser fram emot ett långledigt påskfirande där uppe.

Nu ska jag packa väskan igen, imorgon åker jag och brudarna på kurs i Lycksele, hoppas att det är givande!

Ha de fint mina vänner!

RSS 2.0