Det var ett tag sedan nu, men de har inte vart lätt att ta sig igenom dessa dagar.. Drängen sover inte mycket alls å speciellt lite på nätterna, så jag har varit och är väl fortfarande tröttare än någonsin, vi har funderar fram och tillbaka vad det kan vara som är fel, tänkte först på maten, kanske han inte får nog, eftersom han är stor så vore det inte konstigt om mjölken inte skulle räcka till, men då han aldrig är hungrig på dan så känns det inte som att det är felet, han äter bara 4-5 ggr per dag och får han oftare så kräks han upp det.
Men idag tror jag att jag hittat felet, ett litet risgryn har nämligen tittat fram :) Så det måste vara de som spökat! Blev sååå lycklig, känns helknäppt att bli så glad över en tand, men lättad är jag och de kanske blir ett slut (för denna gång) på sömnlösa nätter!


Mitt lilla hjärta har fått stå ut med världens hemskaste mamma, som inte tålt nått... å ännu värre för Andreas, usch stackare!!